Falsterbo Bird Show och en bonusmåndag

Dags att cykla hem i NV 12 m/s. Falsterbokanalen 7/9 (ja, jag använder vanligen hjälm annars). Foto: Johan Lorentzon

I helgen var det Falsterbo Bird Show, en naturmässa som jag var med och startade upp 2010 och sedan varit lite delaktig i varje år, vanligen som ansvarig för föreläsningstältet eller i år i föreläsningssalen, då mässan flyttat till Falsterbo Strandbad, där vi inte behöver tält utan kan ha föreläsningarna inomhus och slippa störas av regn och vind. Just i år var detta extra påkallat, då det var gott om båda företeelserna.

Min plan att cykla ner resulterade i fiasko, men i retrospektiv gör det inget. Bakgrunden är att jag lovat att vara på plats kl 12.30 på fredagen. Därför cyklade jag hemifrån strax innan kl 10 då mina tidigare turer till Falsterbo i år tagit mellan 1h30 min och 1h50min. God marginal alltså.

SMHI sa "ingen nederbörd", men när jag förberedde det sista för en tredagarsvistelse i Falsterbo började det likväl regna. Men jag tolkade det som tillfälligt och gav mig av. Regnet blev dock värre och i höjd med Malmö arena regnade det så mycket att jag hade svårt att se något, då jag var tvungen att blinka hela tiden. Regnet ackompanjerades av åska och blixtar. Jag såg ingen annan lösning än att vänta ut det värsta under tak. Mina prylar var väl skyddade men det ver helt enkelt inte görbart att cykla under rådande förhållanden. Efter 45 minuters väntan utan förbättring insåg jag att jag inte skulle hinna ner för att kunna presentera första föredraget. Och då jag alltid försöker vara lojal och vet att de andra som jobbar på FBS har mycket att göra såg jag ingen annan utväg än att cykla hem igen, ta en snabb dusch och köra bil till Falsterbo och därmed diskvalificera eventuella nya arter från Arttrampet.

Min initiala tanke var att köra hem på kvällen och byta till cykel men väderprognosen för helgen var verkligen inte kul och jag blev medbjuden på vinfest och la ner hela projektet. Med tanke på hur lite sträck det var på Nabben i helgen var det bättre att ha kul - jag ångrar ingenting. Det sträckte förvisso en stäpphök på söndagsmorgonen, men dels är det många sådana i farten nu och jag har gott hopp om att se en sådan inom de närmaste veckorna och dels hade jag kanske ändå inte varit där då jag valde att lägga söndagsmorgonen på en botanisk vandring på Ljungen tillsammans med två härliga människor, en som jag träffade för första gången i helgen och en jag känt i 20 år. Precis sånt som gör att jag uppskattar FBS-helgen så mycket - mer än en dålig morgon på Nabben med kanske en ny art på listan.

Man ser ingen stäpphök när man letar dvärglin. Skanörs ljung 6/9.

Väderprognosen såg mycket bättre ut för måndagen, och jag hade möjlighet att skåda. Så jag cyklade ner till Falsterbokanalen (hade alltså åkt hem till Malmö söndag kväll) för att spana rovfåglar. Jag anlände vid 10-snåret, träffade flera goda vänner och stod där i fyra timmar. Vinden blev efterhand kraftig från nordväst (upp till 12 m/s) men både sikt och termik var god. Detta resulterade i flera hundra sträckande ormvråkar, en brunglada (årets andra för mig), uppemot 200 tranor, några bivråkar men framför allt fyra arter falkar. Och den som kan mitt arttramp vet att jag bara sett två arter tidigare. En av dessa, pilgrimsfalk, sågs i form av en gammal hane och tornfalk sågs i några exemplar. För min lista var dock en lärkfalk (#222) och fyra stenfalkar (#223) av störst vikt. Sen var det bara hemvägen kvar, ca 27 km i mer eller mindre konstant motvind. Jobbigt mot slutet men älskade känslan när jag kom hem.

Vi återvänder till Falsterbo Bird Show. Mannen som inspirerat mig att cykelskåda, min enda idol inom skådning vid sidan av min sträckskådningsmentor Anders Jönsson, var ju på plats. Dorian Anderson från Biking For Birds. Han som cyklade runt USA och såg otroliga 618 arter under 2014. Hans föredrag var fantastiskt, både inspirerande för mig som cyklist och för att vilja skåda i västra USA. Han var dessutom otroligt trevlig backstage och självklart kunde jag inte låta bli att bli plåtad tillsammans med honom (Dorian t.v.). Elin Lundquist tog bilden.

Dorian & me!

Liten sammanfattning av senaste tiden

På en revel långt därute gick en roskarl, min hittills enda under året. Spillepeng 31/8

Jag har inte skrivit här på ett tag, men de som följer Arttrampet på Facebook har fått de flesta intressanta nyheterna. Efter dammsnäppan jag skrev om i förra inlägget var jag på musikfestivalen Way Out West i Göteborg. Därefter var jag ute på cykelturer vid fyra tillfällen utan att egentligen se någonting alls av värde. Någon törnskata till, höstens första grå flugsnappare, en del vadararter av vanligt slag, men ingenting som var nytt på årslistan. En morgon var jag i Klagshamn och njöt av sträckande gulärlor och trädpiplärkor. Jag hade hoppats på fältpiplärka, men det är en art jag kanske missar i år. Sista chansen är egentligen i helgen då jag kommer vara i Falsterbo i samband med Falsterbo Bird Show. Det blir nog två morgnar på Nabben i alla fall. Andra arter jag ännu ej sett, som jag hoppas på där är forsärla, stenfalk, lärkfalk, dvärgmås och kustlabb. Vädret ser måttligt kul ut för rovfåglar, men de båda falkarna borde vara rimliga ändå. Lärkfalk för att det nästan alltid är några som flyger runt på halvön vid denna tid och stenfalk för att det är en av de få rovfåglar som inte tvekar av så triviala anledningar som frisk vind och mulet.

Efter dessa fruktlösa rundor (två söderut till Klagshamn och två österut till Almåsa med omgivningar) så har det gått bättre senaste veckan. I fredags var jag i Klagshamn igen. Vädret kändes spännande för rovfåglar men det hände inget. Nästan uppgiven fick jag plötsligt se en ung ängshök (#219) på låg höjd. Den var på väg österut och hade redan passerat bakom ryggen på mig, men den kändes slank och var rävröd undertill så jag kände mig säker på att det inte var en stäpphök. Jag hann precis få upp kameran då den försvann in bakom träd. Jag såg den inte igen.

Skymning är nattskärretid. Klagshamn 30/8

Såväl fredag som lördag sågs det nattskärra i Klagshamn. Det har visat sig vara en väldigt pålitlig plats för rastande skärror på senare år. Lättast är att se dem i skymningen. Söndagen kändes optimal med mycket insekter i luften och nästan ingen vind. Optimismen var hög, men trots stark ficklampa lyckades jag inte hitta någon. Igår onsdag gjorde jag ett nytt försök. Och efter att ha stått och spanat över fuktängen där de oftast ses en stund gick jag in på en liten stig. Med ficklampans sken svepandes framför mig lyfter en nattskärra från marken. Jag har inte varit tillräckligt vaksam, för lyser man dem i ögonen brukar de sitta kvar. Om man däremot tar bort käglan flyger dem. Så jag hann inte reagera på att något satt där innan jag svepte vidare. Några minuter senare ser jag den igen, i flykten, och lyckas få lampan på den en kort stund innan den försvinner in bland träden. Succé! (#221). Det är bra tid för nattskärra säkert två veckor till så det är nog god chans för fler. Flest obsar tidigare år har gjorts en vecka in i september.

Då återstår att redovisa en art och det var en roskarl som rastade på en revel utanför Spillepeng i måndags då jag cyklade norrut och kollade av stränderna vid Lomma och söder därom. En hel del vadare i området, och det börjar se riktigt bra ut på vadarlistan. De enda två regelbundna arter jag har kvar är sandlöpare och smalnäbbad simsnäppa. Både är rimliga, men inte givna, i Falsterbo kommande helg.

Lomma 31/8