17/5: perfekt avslutning på helgen

Jag har varit på Öland i helgen och varit med att starta upp Trollsländeföreningen. En del tid i fält blev det också men inget som har någon relevans för Arttrampet.

Mitten av maj är alltid bra för ovanliga arter och jag kände mig ganska säker på att något kul skulle dyka upp när jag var borta. Mycket riktigt, igår morse hittades en styltlöpare i Lilla Svenstorps våtmark mellan Oxie och Svedala. En mätning på karta visar att det är 14 km hemifrån. Styltlöpare är en art jag sett mycket utomlands men i Sverige har jag inte sett den på 15 år.

Typiskt att det skulle dyka upp en sån tungviktare så nära hemmet när jag var borta men hoppet steg när fågeln var kvar idag. Strax innan jag kom hem kom rapport om att den lyft och dragit iväg. Ännu mer typiskt.

Men fågeln kom tillbaka igen och när klockan var halv åtta ikväll trampade jag iväg. Det blåste mycket (ca 8 m/s i medelvind, ca 12 m/s i byarna) men jag hade medvind dit. Själva observationen var helt odramatisk då styltlöparen (#197) gick omkring helt lugnt i våtmarken. Det var ganska långt håll så mina bilder blev inte bra men man ser vad det är i alla fall. Hemvägen gick i motvind men det var inga större problem med det heller. Knappt två timmar tur och retur - en fin avslutning på helgen.

14/5: Kärrsångare - då är allt här!

Bilder kommer!

Dagens rubrik är kanske lite överdriven men faktum är att kärrsångare, åtminstone bland relativt vanliga skånska häckfåglar, är den art som brukar komma tillbaka från vinterkvarteren allra sist. Åtminstone om man ser till genomsnittliga förstadatum för olika arter. Det har rapporterats enstaka exemplar i Skåne redan innan idag, men jag fick själv höra en idag när jag gick längs Höje å mellan Lomma och Lund. Det var den sjätte och sista nya arten jag såg idag. Det hände alltså en del innan dess.

I morse hade jag två olika alternativ. Antingen cykla söderut och kolla efter exempelvis blandade vadare i Foteviken eller norrut för att kolla efter främst mosnäppa på en ny lokal som jag återkommer till. Precis innan jag skulle ge mig av fick jag höra att en mindre flugsnappare hade setts i Alnarpsparken (norr om Malmö och längs vägen om jag valde alternativ #2). Det avgjorde saken.

Jag kom till Alnarpsparken. Massa flanörer och annat folk som njöt av det fina vädret. Jag gick till platsen där flugsnapparen setts och hörde en härmsångare (#191) längs vägen. En vanlig art som nyss anlänt och just idag verkar ha dykt upp lite överallt (många rapporter från Malmö med omnejd). Inte mycket tecken på liv på platsen förutom några rödstjärtar och vanligare arter. Efter närmare en timme när jag satt ner och brast i koncentration hörde jag plötsligt en sångstrof som lät intressant, men just bristen på koncentration gjorde att jag fortfarande inte var säker. Men så lät den en gång till och efter en stund hittade jag den och visst var det vad jag letade efter (#193). Fågeln var en ung hane, d.v.s. den saknade rött på bröstet. Under min väntan hade en bivråk sträckt över på hög höjd mot nordost (#192), sannolikt efter att alldeles nyss kommit till Sverige efter att ha korsat Öresund.

Jag cyklade nu vidare till Kannikdammen och även om det är fint att det verkar häcka två par skärfläcka här i år (tack vare ön som jag skrev om här) så var det inte själva dammen jag var mest intresserad av. Det har nämligen anlagts några nya dammar längs Höje å ungefär en kilometer åt öster. De verkar fina för vadare och det som är speciellt med det är att man ser dammen från Staffanstorpssidan av ån och att se vadare i Staffanstorps kommun är inte så lätt annars. Jag är ju från Staffanstorp ursprungligen och därför är det så viktigt.

Dammarna var fantastiskt trevliga med ett par snatterand, en sångsvan, två par mindre strandpipare, en drillsnäppa, en grönbena och flera par skärfläckor. En kungsfiskare flög förbi i ån. Men det jag mest var ute efter var mosnäppa och det fanns åtminstone tre ex på lokalen (#195). Det kan ha funnits mer att se här men från Staffanstorpssidan av ån ser man inte riktigt alla små vikar och annat. Övriga nya arter här blev buskskvätta (#194) och så den kärrsångare (#196) jag nämnde i början. Det här stället kommer jag att återkomma till.

Nu kommer jag att vara på Öland fredag till söndag för att officiellt starta upp Trollsländeföreningen. Nästa vecka hoppas jag spränga 200-vallen.

11/5: Dator fungerar igen, många nya arter sen sist

Silkeshäger. Skanör 11/5

Jag har inte bloggat på ett tag. Orsaken är, som jag skrivit på Facebook, att min dator som numera är min före detta dator, råkade ut för en olycka härom veckan. Jag lånade en äldre dator för att sköta det mest essentiella (mail, läsa nyheter etc) men den hade ingen bildredigering och var så långsam att jag valde att inte skriva något under denna tid.

Som ni ser i artlistan till höger har jag, som sig bör vid denna tid på året, sett ganska mycket nytt och jag avser göra ett sammanfattande inlägg om dessa senare. Men nu vill jag tala om dagens trevliga utflykt.

I Skanör har det senaste veckan funnits en skedstork och denna var jag och tittade på i tisdags. I helgen har det även funnits en silkeshäger på platsen. Jag tittade på väderprognosen och insåg att det skulle vara skönast att cykla dit idag tidigt på morgonen.

Vindar i Malmö 11/5 2015

Hade jag kört bil hade jag kunnat ta det lugnt på morgonen och väntat på positivt larm. Men när man cyklar finns det andra parametrar att ta hänsyn till. Ovan ser ni vindarna i Malmö idag. För att komma till Skanör börjar man med 2 mil rakt söderut och sen är det ungefär 13 km västerut. I morse blåste det nästan ingenting, vilket jag kollat upp innan. När jag varit där nere och skulle cykla hem vid lunch var vinden nästan frisk och jag hade perfekt medvind.

Min cykel parkerad mitt bland sällsynt (inte här, men väldigt liten utbredning i landet) engelsk skörbjuggsört. Silkeshägern kan faktiskt se som en liten prick mot högerdelen av dungen, åtminstone om man förstorar bilden. Skanör 11/5.

Taktisk triumf helt enkelt. Silkeshägern (#187) gick söder om Bakdjupet och kunde beskådas på ganska nära håll. En underbar cykeltur och en väldigt oproblematisk observation. Efter detta kollade jag efter gulhämpling vid närliggande Skanörs kyrka och där hörde jag ett ex sjunga ganska omgående (#188). Senare hörde jag (och såg fast för dåligt för bild) ett eventuellt annat ex några hundra meter längre österut. Gulhämpling är en av arterna jag eventuellt hade behövt se när jag kör till östra Skåne och även där är den fåtalig så det här var en fin bonus. Dagen gav även två andra arter, en trädgårdssångare (#189) vid Skanörs nya kyrkogård och en ensam småspov (#190) som flög förbi norr om banvallen norr om Ljungen. I övrigt sjungande grönsångare, nyanlända grejer som gölk och näktergal men generellt inte många rastare alls.

Silkeshäger på tre olika avstånd. Skanör 11/5