28/2: 100 anledningar att fira

Limhamns kalkbrott 28/2

Först - jag inser att jag stod för en liten ofrivillig lögn i föregående inlägg. Nämligen att Burlöv var en ny kommun för Arttrampet. Jag passerade faktiskt igenom en liten del av kommunen på väg till Staffanstorp på Nyårsdagen. Och om jag minns rätt såg jag både den första ormvråken och de första ringduvorna i Burlöv. En detalj, men rätt ska vara rätt.

Det har varit lite dålig aktivitet från min sida på sistone. Anledningarna är flera. Dels har det inte funnits några fågelarter relativt nära som varit akut bråttom att cykla iväg för, men ännu mer beror det på att jag var på en sedan länge planerad visit i Amsterdam med omnejd kring den gångna helgen samt ett ohälsosamt intresse för skid-VM. Jag har alltså inte sett några nya arter sedan jag skrev om berglärkor för två veckor sedan.

Men nu är vintern slut och allt är på väg. Är det då vår? På riktigt, eller är det bara en känsla? Nej, det är vår! Jag är lite petig med detta och kan irritera mig lite på att folk under flera månaders tid säger "nu är våren här" bara för att det är lite varmare än det varit dagarna innan eller för att solen skiner (som om den inte gör det under hösten eller vintern). Men definitionen på vår är att dygnsmedeltemperaturen ska vara över 0 grader sju dagar i följd. När detta inträffar räknas den första av dessa sju dagar som vårens ankomst. Våren kan dock inte anlända innan 15 februari, då detta är det genomsnittliga datumet för midvintertemperatur i Skåne. En räcka av varma dagar i januari eller början av februari är alltså inte vår då det fortfarande statistiskt sett kan förväntas vinter. Däremot, om det som nu varit plusgrader i över en vecka (efter 15 februari) åter skulle bli kallt ett tag upphävs inte våren utan det räknas som vår med vintertemperaturer. Våren anlände i år 15 februari till Skåne. Så var det avklarat. Det var en sak att fira (se rubriken).

Idag gav jag mig ut för första gången på två veckor. Inte särskilt långt, bara ca 7 km enkel väg till Limhamns kalkbrott, en av de märkligaste platserna i sydvästra Skåne. Detta gamla brott har blivit en fantastisk plats för allsköns naturupplevelser och här kan man se ovanliga saker som grönfläckig padda, kalkkrassing (på dess enda skånska lokal som bofast) och mindre sjötrollslända (en art som är vanlig i skogsbygd längre norrut men här har sin enda säkra lokal i södra Skåne. Detta beror troligen på att det är en population som vandrat in från kontinenten). Plus mycket annat, inklusive några mycket exklusiva, kalkgynnade arter av oxbär. Kalkbrottet är dock ännu stängt för allmänheten så dagens observationer är gjorda från positioner utanför staketet som omger brottet.

Det i stycket nedan omtalade röret (mitt i bilden) i Limhamns kalkbrott

Vädret var behagligt, halvklart, måttlig sydvind och det var verkligen en känsla av vår (känsla av vår kan man ha när man vill - det är huruvida det verkligen är vår som jag diskuterade ovan). Mycket fågelljud i luften och till och med över stan hörde jag sträckande sånglärkor. En av mina mest påtagliga luckor i listan hittills, nötväcka (#97) hördes från Limhamns kyrkogård innan jag kom ner till utsiktsplatsen öster om Victoria Park, vid kalkbrottets norra sida. Härifrån riktades kikaren mot ett stort rör som sticker ut från kalkbrottets västra vägg. I röret satt vad jag letade efter. En fågel som dök upp i kalkbrottet i mars 2009 och varit här sedan dess. En berguv (#98)! Den ropar här på kvällarna också men det har visat sig att den, om det inte blåser rakt på den, gärna sitter i röret på dagarna.

Hyfsad kamouflage. Ser ni någon fågel här? (alla bilder är klickbara för större storlek)

Nästa uppgift var att leta efter några (3 st) trädlärkor (#99) på en ruderatmark nordväst om kalkbrottet. Inte heller det var några större problem. Trevligt att se dessa sällsynta övervintrare (vanligare på sommaren, men de närmaste häckningslokalerna ligger ca 4-5 mil från Malmö) så fint. Detta är en art som kan anlända tidigt när det är milt, men dessa individer har varit på plats ett bra tag så de tillhör inte den kategorin.

Trädlärkor. NV Limhamns kalkbrott 28/2. Notera hur kortstjärtade de ter sig i flykten!

Och så var det det här med 100 anledningar att fira och mitt artantal för året kom upp på tresiffrigt när jag upptäckte en pilgrimsfalk (#100) ovanför brottet. Detta är ännu en av brottets specialiteter, även om den inte häckar här varje år (de brukar likväl "inspektera området" på vårvintern). 100 arter - första milstolpen uppnådd!

Det var ungefär det jag hann med under dagens relativt korta (både i tid och distans) exkursion. Hade jag tagit mig ut till kusten hade jag antagligen kunnat lägga några vanliga vadare till listan också men det vårigaste idag, vid sidan om sjungande talgoxar och blåmesar överallt, blev i stället sånglärkor i massor. Plus krokusar i knopp.

Och så fyller mina båda katter fyra år idag så det är också en anledning att fira. De föddes 28 februari 2011 av Rut, som jag tagit in som hittekatt sommaren 2010. Rut fick snart ett fint hem i Röstånga där hon födde fyra vackra kattungar. Två av dessa bor nu tillsammans på Amiralsgatan i Malmö och de andra två hos mig. De bryr sig inte påtagligt att jag nått upp till 100 arter på cykel i år men jag älskar dem ändå.

Födelsedagsfirarna Messi (svartvit) och Stina (gråsvart tigré). Överst 7 veckor unga 2011, nedan 4 år 2015.

14/2: Nästan fågeltomt. Nästan

Vikhög, dagens utflyktsmål

Idag har Arttrampet besökt tre nya kommuner för året - Burlöv, Lomma och Kävlinge. Totalt cyklade jag 56 km i måttlig ostlig vind (5-6 m/s) och smådisigt väder. Vädret var av sådant slag att man med lite erfarenhet direkt känner att det kommer vara låg fågelaktivitet och längs vägen (28 km enkel väg) som gick via Lomma, Bjärred och Löddeköpinge såg jag ingenting värt att anteckna överhuvudtaget. Inga nya arter för året, inga halvroliga repriser eller någonting alls som man inte ser varje dag.

Mitt mål idag var att se berglärka. Globalt sett är berglärka troligen en av världens vanligaste fåglar, åtminstone av de som är landlevande (en del havsfåglar har väldigt stora numerärer). Det är svårt att avgöra eftersom det inte finns några populationsuppskattningar vad jag vet, men arten är den kanske allra vanligaste på den gigantiska Tibetanska högplatån (man ser den verkligen överallt där) och finns i alla större bergstrakter öster om oss. Den är också ganska vanlig i Nordamerika. Men naturligtvis är det svårt att avgöra, men min känsla är att den skulle kunna komma ganska högt på en global vanlighetslista.

Vinterhämplingar. Vikhög 14/2

I Sverige är den dock mycket sällsynt och antalet häckningar som rapporteras från svenska fjällen är oerhört få numera. Trots många resor till fjällen har jag bara sett den där en gång, en slumpobs några mil söder om Nikkaluokta för många år sedan. Jag och min vän Magnus Billqvist tältade och en morgon satt en berglärka och småpratade på marken bara 20 meter utanför tältet.

På vintrarna ses det en del berglärkor i södra Sverige, men antalet som ses i Skåne är få (flest brukar ses i Halland). De senaste vintrarna har det övervintrat några stycken på utfyllnadsområdet i Malmö hamn, som jag besökte härom veckan, men där är inga i år.

De enda stationära berglärkorna, och faktiskt de enda som alls rapporterats i landskapet senaste tiden, är fyra ex söder om Vikhögs hamn (söder om Barsebäck). Det var alltså dit jag tog mig idag. Efter drygt en och en halv timme var jag framme efter en tämligen händelselös tur på bra och raka cykelvägar (gillade verkligen att cykla från Malmö till Bjärred).

Lärkorna har mest setts på stranden mellan "första och andra bunkern" från hamnen räknat. Väl i Vikhög kunde jag konstatera att det fanns tre bunkrar. Efter att ha promenerat den dryga kilometern till nummer två hade jag inte sett en enda småfågel. Jag såg en annan skådare som vände och gick tillbaka längre upp på strandängen. Det kändes inte så bra.

Stranden söder om Vikhög 14/2

En koll på Artportalen visade dock att lärkorna igår även setts mellan bunker två och tre. Jag fortsatte därför promenaden och efter ytterligare ca 500 meter rörde det sig en bit fram. Där var de! (#95) Jag fick några halvusla (fast de ser lite bättre ut i datorn än hur det kändes när jag tog dem) dokumentationsbilder innan en flock vinterhämplingar stal lite uppmärksamhet. När jag åter tittade efter lärkorna var de borta. Jag chansade på att de flugit i riktning hamnen och gick tillbaka men såg dem inte igen. En korp (#96) flög förbi i öster. Snödroppar och vintergäck stod i blom inne i byn, även en lite större variant av snödroppe (turkisk?).

 

Berglärkor. Vikhög 14/2. På den nedersta bilden syns 3 ex (av totalt 4). Alla bilderna är klickbara för större storlek.

Extra kul med besöket var att jag, vad jag kan minnas, aldrig varit på strandängarna söder om Vikhög. Jag har sett dem på håll både söderifrån (Löddesnäs) och norrifrån (Vikhög) men som sagt tror jag aldrig att jag gått där förut.

Så var det bara hemvägen kvar och lite tom på energi och med viss trötthet i benen blev det en god fika i Lomma. Borde ha ätit bättre innan jag gav mig iväg, idag kände jag mig småtrött hela dagen. Men det löste sig och hemvägen tog, fikan borträknat, nästan exakt samma tid som vägen dit.

Ytterst vissen bolmört. Vikhög 14/2

Vintergäck och snödroppar. Vikhög 14/2

6/2: Härlig dvärglig fredag

Dvärgsparv. Falsterbo 6/2

Jag ska som jag skrev tidigare spela curlingturnering i helgen och kommer därför inte kunna ge mig ut i fält. Därför passade det faktum att en dvärgsparv dök upp i Falsterbo sent i onsdags sådär. Efter att ha funderat lite insåg jag att jag skulle kunna ta ledigt från jobb denna eftermiddag om fågeln var kvar då jag bara hade "egen kontorstid". Eftersom jag har en chef som vet att jag gör det här (jag var ju med i Naturmorgon så svårt att dölja) så var det enkelt att mot löfte om att inte försumma något få några lediga timmar.

Klockan 12.40 kom jag iväg. Det blåste västlig vind, skulle tippa på ca 5 m/s. Ganska ok väder i övrigt. Cyklingen gick bra. Jag trodde i och för sig jag skulle kunna ta mig dit på 1 timme och 30 minuter men det tog 20 minuter längre än så, vilket jag helt skyller på Malmö stad och rödljus, vägkorsningar o.s.v. Inga problem med det. Vid Bernstorps backar, söder om Vellinge såg jag en honfärgad blå kärrhök (#92) annars var det relativt tomt på spännande fåglar.

Allra västligaste biten av Clemensagervägen i Falsterbo. Dvärgsparven håller mest till i gräset nära asfalten.

När jag anlände till platsen där dvärgsparven setts (se ovan) var det flera skådare på plats som såg den. Så jag hann inte ens gå av cykeln innan projekt dvärgsparv (#93) var avklarat. Under den halvtimme som följde var den väldigt stationär och födosökte helst bara en halv eller en meter in på gräset från asfalten ni ser på bilden.

Dvärgsparv är den hittills ovanligaste art jag sett i år och en som var mycket långt ifrån given att få in. Utan att kolla någon statistik så skulle jag säga att det vanligen ses en eller två dvärgsparvar i Skåne varje år. Och det är relativt sällan de är "dragbara", d.v.s. att man kan åka eller cykla och titta på dem om man inte haft turen att hitta dem själv.

Dvärgsparv, Falsterbo 6/2. Alla bilderna är klickbara för större storlek.

Med den här obsen känns det som att Arttrampet kickade igång på riktigt. Inte bara för att det var en ovanlig art utan att det var den här typen av utflykter jag sett framför mig. Tidigare har jag mest skådat kring Malmö (vilket inte är fy skam då Malmö är jättebra på vintern) men det har ändå varit rätt korta turer. Det här var lite mer galenskap. Och det gillar jag.

Och jag kände mig i fin form även om benen kändes av de sista två milen (totalt ungefär 66 km cyklade idag). Efter att jag sett dvärgsparven så unnade jag mig kaffe och semla på Annas bageri i Ljunghusen där jag sannolikt var dagens svettigaste gäst. Väl där fick jag tips av Emil Lundahl (på min Facebooksida) att det fanns kustsnäppor vid Black som ligger bara några hundra meter bort från bageriet. Och mycket riktigt höll det till ett 20-tal individer där (#94). Under dagen fick jag även ett sms från Daniel Melchert som varit och kollat på dvärgsparven. Han hade sett mig cyklandes söder om Vellinge och skickade pepp-meddelande med färsk statusuppdatering på sparven. Tack så hjärtligt till båda då den här typen av hjälp och uppmuntran ger mycket extra energi. Vid Black fanns för övrigt också bergänder, salskrakar och en havsörn.

Cyklingen tillbaka till Malmö gick problemfritt. Den här eftermiddagen kändes riktigt bra.

Julmust i februari. Går bra det också.

31/1: isblå blixt på avbruten utflykt

Idag hade jag tänkt cykla österut för att leta spetsbergsgås i inlandet. Min tanke var att försöka hitta detta någonstans i området sydost om Staffanstorp där det brukar finnas en del flockar av sädgäss på vintern. Om jag inte hittade det kunde jag eventuellt fortsätta ut mot Vomb, även om jag hade hoppats slippa det eftersom det skulle komma snö på eftermiddagen, samtidigt som vinden skulle tillta.

Nu blev det inte så. Jag cyklade mot Staffanstorp och stannade som vanligt (tredje försöket i år) vid Valdemarsro för att se kungsfiskare. Det tog ungefär en minut att hitta den (#90). En isblå blixt lättade från en buske längs bäcken och drog bortåt.

Jag gick en liten promenad längs ån för att se den igen (lyckades inte), såg fyra storskrakar (#91, den kanske lättaste arten jag saknade) flyga över och återvände tillbaka till cykeln. Plötsligt kände jag mig helt matt, nästan så jag behövde sätta mig ner. Efter bara ca 6 km cykling behövde jag vila. Inte för att jag var det minsta andfådd eller trött i benen - jag kände mig bara helt tom på energi. Funderade på de närmaste timmarna och insåg att det inte kändes lockande att fortsätta. I stället cyklade jag hem, där jag somnade omgående och sov i över två timmar trots att det var mitt på dagen. Men på kvällen mådde jag bra igen.

Kommande helg är det curlingturnering igen. Upplösningen av Division 2 södra Götaland. Februari kommer bli en lite försiktig månad med Arttrampet för min del, både för att jag har några andra åtaganden på några av helgerna och för att det vanligen händer förhållandevis lite på fågelfronten denna månad. Jag längtar redan efter våren!