25/1: Fin vinterdag utanför Malmö!

Husie mosse 25/1

Inga nya sensationer har dykt upp på rimligt avstånd från Malmö den senaste veckan - jag räknar med att kunna se exempelvis svarthakad buskskvätta (som finns i Vomb) senare i år. Men en tur med cykeln blev det ändå idag, inte minst för att bibehålla eller i bästa fall förbättra formen.

Jag började precis som förra helgen vid Husie mosse, där jag alltså tidigare misslyckats med att se såväl strömstare som kungsfiskare trots att alla andra ser dem. Idag visade det sig att dammen frusit och någon kungsfiskare syntes därför inte till - jag tror faktiskt inte den är kvar där. Däremot fanns forskallen på plats idag. Forskalle är ett smeknamn på strömstare (#79) och som ni kanske märkte när jag skrev om vittrut tycker jag smeknamn och ännu mer gamla namn på fåglar är ganska kul. Strömstaren i Husie är en ovanligt samarbetsvillig, rentav oskygg, individ som gärna ställer upp på bild. En koll i dungen i söder gav förutom obligatoriska stjärtmesar (de är överallt denna vinter) två kungsfåglar (#80) och en trädkrypare (#81).

Trägen vinner. På  mitt tredje besök vid Husie mosse i år var strömstaren äntligen på plats. Strömstare, Husie mosse 25/1

Vädret idag var relativt klart, med måttlig vind kring sydväst och möjligen någon plusgrad även om jag upplevde det som ganska kallt. Men friskt. Friskt nog för att jag skulle fortsätta min runda. Nästa stopp blev en omfattande fågelmatning vid Toarp, öster om Oxie i det allra östligaste av Malmö kommun. Det första som hände var att en gåsflock innehållande såväl sädgås (#82) som bläsgås (#83) flög över åt öster. En knapp timme runt matningen och de omgivande dungarna bjöd vidare på några svartmesar (#84), en ensam stenknäck (#85), en hörd nötskrika (#86) och en järnsparv (#87). Sistnämnda art är en inte helt vanlig övervintrare. Samtliga dessa arter är däremot relativt vanliga i Skåne och ingenting som skulle kunna utgöra problem på årsbasis. Men det är alltid trevligt med fina fågelmatningar med mycket fåglar. Speciellt som Sveriges Ornitologiska Förening/Birdlife Sverige hade sitt årliga "Vinterfåglar inpå knuten" just denna helg. Toarpsmatningen hade gjort bra ifrån sig i det sammanhanget.

Färgglad holk och diverse foderautomater vid matningen i Toarp.

Inspirerad av gässen som flög över fortsatte jag österut längs gamla Svedalavägen. Här brukar kunna finnas gäss och jag tänkte framför allt på spetsbergsgås, en art som inte är så lätt att se i sydvästra Skåne men hittar man en stor sädgåsflock brukar det gå att leta fram en eller annan. Jag cyklade nästan hela vägen till Svedala och vid Hyltebjär hittade jag en rejäl gåsflock - säkerligen ett tusental. Men det var mest vitkindade gäss i den flocken. En del sädgäss, grågäss och åtminstone två bläsgäss fanns också med, men ingenting att betrakta som udda. Röd glada (#88) sågs under letandet.

Hemvägen gick via Törringelund och Käglinge och längs denna väg lyckades jag förutom en havsörn (som jag sett tidigare) även se en duvhök (#89) som kom flygande lågt över en åker. Jag är ganska dålig på duvhök - ser inte särskilt många per år - så det var kul. Det blev också min sista nya årsart denna dag. I dagens skörd fanns inga arter som på något sätt skulle kunna bli problematiska under året, men en på alla sätt trevlig exkursion på sammanlagt ungefär 4 mil.

En pingisboll med stjärt = stjärtmes. Husie mosse 25/1

Malmö sett från Toarp. Man ser alltså bara torson.

18/1: Larus polaris grandis

Vittrut. Sjötorp 18/1

Dagens rubrik är skådarjargong som jag återkommer till lite senare. Igår kväll var jag på spelning och såg tre stycken band på Babel i Malmö, bland annat min vän Anna och hennes band Arre!Arre! De är riktigt bra. Hett tips! Apropå ingenting, men jag gillar att tipsa om bra musik.

Något jag inte skrev igår då jag tyckte posten blev lång ändå var att det igår eftermiddag, när jag var på hamnutfyllnaden, sågs en vittrut söder om Klagshamn (söder om Malmö). Den sågs dock endast i ca 20 minuter innan den fortsatte söderut och jag trodde den var utom mina möjligheter.

Sjötorp/Tygelsjö ängar

I morse nåddes jag av ett ovanligt vackert pling på telefonen att den var tillbaka. Vittrut är en art som ses i mycket små antal i Skåne varje år, vanligen precis i början på året och väldigt sällan i närheten av Malmö. Det tog mig ungefär 45 minuter i den måttliga motvinden (5-6 m/s) att ta mig de ca 15 kilometrarna till Sjötorp (som lokalen kallas i folkmun) eller Tygelsjö ängar (som lokalen egentligen heter). Med några kilometer kvar fick jag reda på att den flugit upp till en äng som man kan se från vägen. Så jag började där och såg den direkt, dock på lite långt håll för foto. Därför gick jag ner till ängarna där de andra skådarna stod. Fortsatt långt håll, men den lyfte efter ett tag och passerade väster om oss för att ställa sig en bit norrut. Det var då jag tog bilderna som är med i dagens inlägg.

Vittrut, 2K (d.v.s. ungfågel. 2K betyder "andra kalenderåret", alltså är den född 2014 (som alltså är första kalenderåret och nu 2015 är andra kalenderåret)

Och dagens rubrik är en latinifiering av att arten hos skånska skådare (andra också kanske) haft smeknamnet "den stora polartruten" (den lilla polartruten är vitvingad trut) efter att den alltså främst förekommer på riktigt nordliga breddgrader. Ett ännu roligare smeknamn på vittrut är för övrigt "borgmästaren" vilket kan vara lite svårbegripligt på dessa bilder, men när man ser den bland gråtrutar på en hamnpir så känns namnet väldigt träffande.

Före, under och efter vittrutsobservationen fick jag nya årsarter i form av turkduva (i Klagshamns by, #69), storspov (#71) och tornfalk (#72).

En del av alla viggar i stora kalkbrottet, Klagshamn

Efter ett kort och misslyckat span efter rapphöna, som setts i krokarna på sistone stannade jag vid det stora kalkbrottet i Klagshamn. Här finns en av Skånes största viggflockar (3600 räknades härom dagen, #73). Med dessa finns mindre antal av bergand (fast 100 ex är ganska många, #74), brunand (#75) och salskrake (#76). Fick även bild på sidensvans på närmare håll än igår. De verkar ha kommit hit på allvar de senaste två veckorna.

Sidensvansar. Klagshamn 18/1

Nu återstod att försöka se nilgås, som också rapporterats under förmiddagen. Och det var inte så svårt. Den håller till med främst vitkindade gäss, men också kanada- och grågäss. Idag såg jag den på två närliggande ställen runt Klagshamns by. Gässen i området har det inte lätt. Härom veckan när jag letade efter den var det gåsjakt. Idag blev gässen skrämda av ridande hästtjejer på ena stället och av folk som promenerade rakt mot gässen på Bunkeflo strandängar när de stod där. Även folk med lösgående hund (vilket inte är tillåtet i området) sågs och fotograferades i närheten av gässen. Ett välkänt ofog detta, inte minst från just detta fågelrika område.

Nilgås. Klagshamn 18/1. Anses av olika betraktare vara allt från ful via fulsnygg till jättevacker. Klicka på bilderna för större storlek.

Nilgås (#77) var bra att få in. Det brukar ses någon i Malmötrakten varje år, men det verkar inte bli mycket av den etablering som häckfågel som många befarade för 10 år sedan. Befarade skriver jag, för det är ju inte en naturlig art i Europa och den kan ha negativ påverkan på våra inhemska arter om den blir vanlig. Anledningen att man ändå kan räkna nilgåsen på sina listor är att den tillhör kategori C, tillsammans med fasan, kanadagås, tamduva och den alltmer sällan sedda amerikanska kopparanden. Dessa arter har alltså det gemensamt att de är (frivilligt eller genom att fåglar rymt från fångenskap) införda här av människan och har etablerat en självförsörjande population i naturen. Alternativt, i nilgåsens och amerikanska kopparandens fall, att de individer vi ser i Sverige kommer från sådan population i andra länder. Nilgåsen, som ju egentligen är en afrikansk art, är till exempel vanlig i Holland och England.

Nu blev det mycket om nilgäss och därför glömde jag nästan bort att jag såg en liten flock (9 ex) med vinterhämplingar (#78) på en stubbåker när jag cyklade hem.

Storspov (22 ex). Sjötorp 18/1

17/1: Härligt artrassel

Hornuggla. Stenkällan 17/1

Det har varit en hopplös period sen jag skådade senast. Vinden har varit uppemot kuling och ibland mer nästan varje dag, till det regn och allmänt grått. Att ens försöka cykla i detta väder känns inte värt det. När det är så milt och så grått som det varit blir det ingen större utdelning oavsett hur mycket energi man lägger ner.

Men idag var det fint väder. Väderprognosen har sett optimistisk ut hela veckan och även om vinden (sydvästlig, ca 7 m/s) var något mer än vad SMHI sagt tidigare så var det blå himmel, sol och allmänt väldigt behagligt att cykla runt i Malmös utkanter idag.

För Malmös utkanter blev det. Jag har ju ouppklarade affärer med Husie mosse där jag var den 5 januari och misslyckades med att se såväl strömstare som kungsfiskare. Båda två har rapporterats de flesta dagar sen dess. Idag skulle de inte gå att missa.

Hornuggla, Stenkällan 17/1 (övre). Sittande är den inte lik någon annan fågel, däremot har den vissa likheter med min (ena) katt Stina (undre).

Redan när jag gick ut ur dörren på morgonen hörde jag domherre (#53) från trädgårdarna i Sofielund. Denna kan mycket väl ha låtit varje morgon sen nyår men har då överröstats av Egon (stormen som passerade förra veckan) och hans kompisar. Så otroligt mycket mer ljud man hör när det är lite lugnare. Vägen mot Husie gav även sidensvans (#54), ett trettiotal fåglar som satt i ett träd. Jag såg ännu en flock senare vid Husie. Men innan dess svängde jag inom bostadsområdet Stenkällan där det setts hornugglor (#55) på senare tid. Tursamt nog var några av de boende i området ute med sina barn och tittade på ugglorna precis när jag kom förbi. Härligt att de bara verkade tycka att det var kul med besök i stället för att tro att jag var en bov eller nåt. Jag såg fem individer, som mest har här setts 12 i januari.

Där sitter en!! Hornugglestudier. Stenkällan 17/1. De flesta fågelintressen börjar med någon spännande upplevelse. Kanske kan detta vara framtida fågelskådare (notera att en uggla syns på övre bilden, något till vänster om mitten)?

Vid Husie mosse gick jag direkt till strömstarestället norr om dammen. Osannolikt nog var den inte där idag heller. Inte heller kungsfiskaren. Jag började tro att jag letade "på fel sätt" men jag träffade bland annat Husie mosses top local birder Ragnar Alm, som har järnkoll på området och han hade inte heller sett dem idag. Vi tog till och med en gemensam koll senare, men ingenting. Skäggmes och vattenrall hördes precis som vid förra besöket, några steglitser (#56) flög över liksom en gulsparv (#57).

Att jag valde att börja dagen vid Husie hade mer att göra än att se de båda icke-existerande fågelarterna som jag nämnde. Jag har vid tillfällen nämnt en vitögd dykand i Lund (som ses väldigt sporadiskt men återkommande - den sågs i söndags när jag spelade curling) och en nilgås i Klagshamnstrakten. Om någon av dessa skulle dyka upp var Husie en rimlig medelväg, ett ställe varifrån jag realistiskt skulle kunna cykla till såväl Lunds reningsverk som Klagshamn, vilket av ställena som skulle bli aktuellt.

Sidensvansar. Husie 17/1

Nu dök ingen av dem upp. Däremot kom intressanta rapporter från utfyllnaden längst ut i Malmö hamn. Jorduggla OCH lappsparv på samma ställe. Two for the price of one. Jag cyklade ditåt, passerade Valdemarsro, ett annat sporadiskt kungsfiskarställe. Gjorde ett stopp, gick lite längs bäcken, såg naturligtvis ingen kungsfiskare men i alla fall en sparvhök (#58) och ett ex av världens mest utbredda fågelart. Rörhöna (#59) är nämligen den av alla jordens över 10 000 fågelarter som anses häcka i flest olika länder.

Cykelvägarna i östra Malmö är jag inte jättebra på, men efter lite kors-och-tvärsande var jag i alla fall i norra hamnen. Motvinden på Hemsögatan var dryg men snart var jag framme vid den gigantiska utfyllnaden, som alltså är mark som byggts ovanpå Öresund. Området är lite ökenartat och vintertid väldigt attraktivt för fröätande småfåglar. Jag är egentligen inte särskilt förtjust i att skåda här, eftersom det inte är tillåtet (området är stängslat men det går att hitta ut ändå).

Malmö sett från hamnutfyllnaden. 17/1

De första 20 minutrarna såg jag inte en enda småfågel. Men området norr om den s.k. "ökensjön" (döpt efter att området som nyskapat var i princip helt vegetationsfritt och såg ut som en sandöken) är det mest spännande då det är lite högre vinterståndare och mer skydd (och mer mat) för fåglar där. Några sånglärkor (#60), ängspiplärkor (#61) och ännu några steglitser visade att här fanns liv. Då - BOOM! - 15 meter framför mig lyfter en jorduggla (#62) och drar bortåt. Upp med kameran och - nej, jag hade precis tagit miljöbilder med vidvinkelobjektivet och glömt byta tillbaka. Ugglan landade på andra sidan vatten. Illa. Snösparvar lyfter framför mig och så två långstjärtade grejer med vit buk och mörka vingundersidor - prrrrrrt hörs - yes, lappsparv (#63). Gravand (#64) flyger förbi och en flock på 10 starar (#65) får avsluta en ytterst händelserik kvart.

Fint område för vinterfåglar. Både lappsparv och jorduggla sågs här idag!

Tillbaka på cykeln noteras en smådopping (#66) på gammalt klassiskt ställe vid Svartögatan och några bläsänder (#67) på samma plats. Stannade även för att titta på svart rödstjärt (#68) strax innan skymningen på vad som av allt att döma är artens säkraste vinterlokal i landet - spårområdet längs Carlsgatan nära Malmö centralstation. Jag såg två individer utan att förta mig, men fyra ex har setts här de senaste dagarna.

Gravand. Malmö hamn 17/1

12/1: Storm, curling, ingen cykling

En helg har gått och Egon med den. Stormen som fått det något oväntade namnet Egon (brukar väl oftast vara tjejnamn) gav vindar på över 20 m/s under fredag och lördag och sedan aningen mindre, men ändå över 15 m/s på söndagen. Vinden var aldrig uppe på nordvästlig och i enlighet med vad jag skrivit tidigare så innebär detta att det inte blir så bra i Öresund. Inga ovanliga arter som jag ej såg vid den tidigare stormen sågs därmed i Malmötrakten. Vilket var bra för mig eftersom jag spenderade hela den ljusa delen av lördagen och halva söndagen i Helsingborgs curlinghall för att spela några matcher i Division 2 Södra Götaland. Detta kommer upprepas om fyra helger, annars är det inte så mycket sånt i vägen.

Men inget nytt att rapportera alltså. Det ska blåsa en del denna vecka också, men jag hoppas hitta några luckor till helgen. På återhörande.

6/1: Påkallad vila och några bloggtips

Det har inte ens gått en vecka men en del lärdomar kan jag redan dra av att cykelskåda. Dels att det är väldigt roligt, om man låter bli att jämföra med hur mycket arter man sett om man kört bil i stället, och dels hur viktigt det är att planera sin cykling och skådning.

Efter att ha cyklat två dagar i följd i kuling och sedan en dag i snällare väder var jag väldigt seg i benen igår kväll. Min plan inför idag om jag "hade benen" var att se kungsfiskare och strömstare, men när jag vaknade i morse hade jag fortfarande träningsvärk så jag bytte den planen mot vila och hemmajobb. Kungsfiskare och strömstare kommer jag att se i år - det är jag säker på. Att cykla idag också skulle skjuta upp den påkallade vilodagen och eftersom jag hoppas kunna cykla till jobbet och förhoppningsvis se lite längs vägen åtminstone en dag denna vecka (28 km enkel väg) så var det nog rätt beslut.

Annars ser den närmaste tiden inte helt optimal ut för Arttrampet. På lördag ska jag spela curling i Helsingborg (seriespel) och i övrigt verkar det bli väldigt blåsigt. Det innebär att det bästa jag kan göra på ledig tid är att spana mer efter havsfåglar då långturer på cykel och storm som sagt inte är bästa kompisar. Det är ännu en lärdom av dessa första dagar - att få ihop en lång artlista på kort tid är inget att satsa på med cykel. Man får välja ut en eller två lokaler per dag och fokusera på detta. Jag kommer spara många väldigt lätta arter till både februari och mars och april. Det finns absolut ingen anledning för mig att cykla långa omvägar för att se exempelvis enkelbeckasin eller sånglärka nu i början av januari, trots att de finns inom rimligt avstånd. Go for the rarities first, som Sandy Komito sa. Det gäller inte minst vid cykelskådning.

Jag skulle också vilja tipsa om två andra bloggar som på olika sätt handlar om att skåda utan att använda fossila bränslen.

1) Cykeljakten! Arttrampets kusin i Göteborg. Erik Wallentin gör samma sak som jag, fast där.

2) Eriks balkongblogg. Erik Hirschfeld försöker se så många arter som möjligt från sin balkong på sjätte våningen med utsikt mot Limhamnsfältet och Ribersborg och Öresund. Eventuellt den första balkongskådningsbloggen i Sverige.

5/1: Envishetens triumf

I östra utkanten av Malmö ligger Husie mosse, som egentligen är en damm med vasskanter och en lövdunge i vardera ändan. Det ser inte så mycket ut för världen och är minst lika populärt för lokalbefolkningens hundpromenader som för fågelskådning. Ibland har stället, kanske för att det är lite natur i ett annars hus- och åkerdominerat landskap, verkligen visat framfötterna och ganska många lokalt ovanliga arter har setts här på senare år. Detta gäller inte minst i vinter. De senaste veckorna har här funnits strömstare (i ett utlopp i norra delen), kungsfiskare (i södra delen) och inte minst bändelkorsnäbb (i en grandunge på västsidan - som mest 11 ex. De senaste två dagarna har det bara setts en per dag men det har varit olika individer). Dessa tre arter var de jag främst var ute efter när jag cyklade dit under förmiddagen idag. Samtliga sågs här så sent som igår.

Länge såg dagen ut att sluta i ett totalt fiasko. Jag letade först bändel en kort stund - noll. Sedan kungsfiskare en kort stund men fick höra av andra jag träffade att den inte setts idag - jag såg den inte heller. Kollade sedan strömstare en längre stund, både där den varit innan och längre bort längs bäcken - nej. Tillbaka till grandungen - efter mycket om och men i alla fall två ex av mindre korsnäbb (#48) som oerhört anonymt och tillbakadraget letade mat under grenar. Sen strömstareförsök igen - samma som innan.

Mindre korsnäbb, hane. Husie mosse 5/1

Försök #3 i grandungen, eftersom de som sett bändel igår inte sett den förrän efter en timme ("plötsligt var den bara där"). Dungen är för övrigt inte av vanlig gran utan av den nordamerikanska arten vitgran, och kottarna från dessa gillas tydligen av bändelkorsnäbb som ju annars är en specialist på lärkkottar (fast de äter från vanlig gran också, men ska man hitta bändlar är det dock ett hett tips att leta bland lärkträd). Vid detta försök såg jag fyra ex av mindre korsnäbb. Ett litet framsteg.

Under de två timmar jag spenderat på lokalen hade artlistan fått sig en knuff framåt trots avsaknad av de arter jag letade efter. Gärdsmyg (#44), grönsiska (#45), kricka (i bäcken västerut in i samhället (#46), skäggmes (som ökat påtagligt i Malmötrakten efter några svårare år, #47), vattenrall (hörd, #49), större hackspett (#50) och slutligen vitkindad gås, en flock som flög förbi (#51). Stjärtmesar som vissa år är svåra i Malmö (i år dock talrikare än någonsin) sågs vid flera tillfällen.

 Stjärtmes. Husie mosse 5/1

Efter att inte ha sett strömstare för tredje gången gjorde jag mig redo för att inte se bändelkorsnäbb för en fjärde och sista. Nu var där något fler korsnäbbar i dungen, jag såg ca 5-6 st när jag gick en liten runda mellan träden. Då fylls plötsligt luften av ljud och en flock på ca 20 korsnäbbar lämnar dungen under ljudligt lockande. Jag spanar vilt och då hörs det för bändelkorsnäbb (#52) karakteristiska tut-lätet. Flocken delar sig i två ungefär lika stora delar. Hälften drar iväg och hälften vänder tillbaka. Precis innan de ser ut att landa ser jag en honfärgad korsnäbb med tydliga vita vingband. En sådan observation som på sträckräkningarna på Nabben (som jag själv medverkat i två höstar) går till protokollet som "bändelkorsnäbb". Lätet var hur som helst bortom all tvekan.

Det här förbryllade mig enormt. Kan 20 korsnäbbar ha varit så anonyma när de åt att det inte gick att se dem (de jag såg i dungen var mestadels helt tysta)? Kom de inflygande obemärkt när jag gjorde annat (då borde jag hört dem)? Frågorna hopar sig men jag lyckades till slut i alla fall "se" eller i alla fall höra en bändel. Jag kommer sannolikt återvända till platsen, kanske redan i morgon då det inte finns något annat jättehett i närheten (nilgåsen eftersöktes idag av andra utan resultat), dels för att få bilder på bändelkorsnäbb men också för att se de båda andra arterna som jag inte lyckades se idag.

Hade jag kört bil hade jag säkert gett upp tidigare och åkt någon annanstans, kanske återvänt om någon hade hittat bändelkorsnäbb. Men har man cyklat är man inte lika rörlig, man hinner inte lika långt och lika snabbt. Man måste planera mer, vara mer strategisk och mer uthållig. Idag lyckades jag ganska bra med det.

Vitgrandungen vid Husie mosse feat. min cykel intill bänken.

4/1: Nordvästvinden vår frälsare

Jag glömde tyvärr ta några bilder idag! Jag ska skärpa mig!!!

Jag var på fest igår. Ofarligt trodde jag, då det i och för sig skulle vrida till nordvästlig vind men det skulle även avta väl mycket för havsfåglar. Trodde jag.

Jag hade fel. Vinden hade faktiskt ökat sen igår och när det nu blivit nordvästlig märktes det direkt på fågeltillgången. När jag vaknade framåt lunchtid idag hade det redan setts stormfåglar och framför allt en grålira i Malmö. Jag velade lite, trodde kanske det var förlorat men till slut cyklade jag ner till Helikopterplattan för att avsluta eftermiddagen där. Det var ett bra val. Per-Anders Bertilsson, en annan Malmöskådare anlände samtidigt och tillsammans började vi tråla hav.

Stormfåglar (#39) sågs redan vid ankomst (sothöna i Malmö kanal hade blivit #38 på väg dit) och strax efter sågs en gråhakedopping (#40) och senare två smålommar (#41). Det dröjde en knapp timme, men sen fick jag syn på något mörkt och stelvingat som långt ut, men inte på absolut aphåll, rörde sig norrut i klassiska lirbågar över horisonten. Grålira! (#42) - en mycket bra art att ha klarat av så här tidigt. Jag återkommer till varför. Strax innan mörkret började falla anslöt även havsörn (#43) till Arttrampet. En yngre fågel flög över mot nordost.

Havsfåglar, ja. Detta är väl de djur som är jobbigast att tänka på när det gäller att försöka se dem med cykel. Ibland ser vi dem som ni märker i Malmö, men bäst är det naturligtvis i nordvästra Skåne i samband med stormar, främst på hösten. Jag har tänkt hur det skulle gå till att cykla dit i ett sådant läge. Och naturligtvis kommit fram till att det inte går att cykla dit i storm.

Så här brukar en "idealisk", havsfågelrik storm/kuling se ut.

Dag 1: Måttlig vind från sydsektorn som efterhand ökar till frisk-hård sydvästlig. På kvällarna brukar det börja dåna i knutarna och medierna rapporterar om kaos.
Dag 2: Vinden har gått upp på rakt västlig, det börjar spruta havsfåglar på västkusten. Liror, stormsvalor, tärnmåsar och annat. Ångest om man inte är där.
Dag 3: Vinden har avtagit, men är fortfarande ok. Men viktigare - den har gått upp på nordväst varför fåglar som kommit in i Laholmsbukten eller Skälderviken pressas ner mot sydsidan av desamma och det blir lättare att se framför allt stormsvalor som lätt försvinner i vågdalarna på längre håll (alltså i rakt västlig vind). På eftermiddagen brukar vinden ha gett sig och bukterna är tömda på fågel. Det är även på "dag 3" som det brukar vara som bäst i Lommabukten (Malmötrakten).

Tänk nu att ni ska cykla från Malmö till, låt säga, Hovs Hallar/Båstad/Torekov. Det är omöjligt att göra detta efter lunch dag 1 och lika omöjligt hela dag 2. Ingen människa orkar detta (tror faktiskt INGEN). Då får man alltså göra så här i stället.

Dag 0, alltså dagen innan dag 1, (eller mycket tidigt dag 1): Cykla upp i vad som rimligen bör vara medvind. Sydlig vind!
Dag 1: Positionera sig, slöskåda lite, äta gott osv
Dag 2: Havsspan från gryning till skymning!
Dag 3: Havsspan på morgonen, när det börjar avta rullar man hemåt i vinden som nu ger medvind även åt detta håll.

Detta är naturligtvis ren teori, men jag tror det är ett rimligt tillvägagångssätt då de riktigt bra havsfågelstormarna brukar se ut så här. Ser de inte ut så brukar art- och antalsutfallet bli sämre.

Vad hade nu detta med idag att göra? Jo, detta vansinnesprojekt är ju en sån grej man kan få för sig att göra om man inte sett några havsfåglar när vi är inne i september eller oktober. Och därför var det sååååååå skönt att se åtminstone grålira (och stormfågel) redan nu. Några havsfågelarter till tas tacksamt emot här nere!

3/1: Snuvad på storm

 Den vanliga synen vid havsfågelskådning från Helikopterplattan i Malmö. Sikt rakt norrut. Fyren "Råttfällan" syns mitt i bild och Barsebäcks kärnkraftverk långt bort till höger. Träden till vänster ger lä vid hård västvind.

Den nyss passerade "stormen", Svea, kom väl sent och saknade den för Öresund önskade nordkomponenten i västvinden för att det skulle finnas anledning att cykla till Helikopterplattan igår. I stället avverkade jag en del andra, icke-fågelrelaterade, måstegrejer. Havsfåglar kommer ju vanligen in till Bohusläns eller Hallands kuster först och det tar en stund för dem att komma ner till södra Kattegatt. Och det var inte förrän igår eftermiddag som det sågs betydande antal av framför allt havssulor och tretåiga måsar i nordvästra Skåne. Mitt taktiska val var rätt - det sågs inget speciellt vid "Plattan" igår. I stället trodde jag på idag.

När klockan ringde i morse visade dock både väderprognos och egna observationer att den kuling som skulle vara i stället var något svagare än så. Dessutom var vinden fortfarande rakt västlig. Tron sjönk. Nu hade jag förvisso en klippning inbokad på förmiddagen, så jag tänkte att någon timme på "Plattan" innan det på inget sätt kunde göra skada. Så jag cyklade hemifrån i gryningen och i den tidiga morgonen noterade jag knölsvan (#21) och björktrast (#22) i hamnområdet.

Väl på Plattan tog det, högt räknat, tio sekunder att se havssula (#23), en handfull individer som fiskade en bra bit ut i sundet. Samtliga var gamla individer - helvita med svarta vingspetsar. Havssula är en art som för bara ett tiotal år sedan var mycket sparsam på vintern i Sverige, även vid storm, men på senare tid har den blivit en regelbunden övervintrare, inte bara i Kattegatt utan även i Öresund. Att jag hade sökbild på sula visas av att jag artbestämde den före både storskarv (#24) och havstrut (#25). En rödhake (#26) lockade från trädridån som ger "Plattan" dess perfekta vindskydd vid västvind.

Fler skådare som ville se havsfåglar dök upp, men det blev inga sensationer. Väntade änder som småskrake (#27), ejder (#28) och knipa (#29) sågs regelbundet och en ensam sjöorre (#30) flög förbi på nordlig kurs. Åt andra hållet passerade en skäggdopping (#31) och en flock på ca 20 snösparvar (#32), en art som brukar övervintra i hamnområdet - men alltid kul att se - flög förbi en bit ut över havet.

Så här naturskönt är det på "Plattan". Nationalpark nästa?

Efter avklarat ärende hos frisören var klockan ungefär halv 12 och jag övervägde en kort stund att återvända till "Plattan" men inga rapporter (jag har dels det rikstäckande systemet "Bird Alarm" men även det lokala Malmösystemet "Band" som ger mig uppgifter om fågelobservationer) indikerade att Öresund var särskilt hett idag.

I stället valde jag att cykla vidare till söder om stan för att eftersöka nilgåsen som igår setts tillsammans med andra gäss vid Petersborg, söder om Hyllie. Även om det inte stormade så var det en hel del vind så det var inte fullt ut njutbart, men jag höll bra fart och nådde platsen för att se att det inte fanns några gäss där överhuvudtaget. Enstaka mindre flockar med kanadagås (#33) och några grågäss (#34) flög över och på ett fält långt bort stod ca 20 sångsvanar (#35).

Jag såg dock hur några av kanadagässen såg ut att landa i en svacka längre österut och cyklade i den riktningen. Mycket riktigt hittade jag nu en rastande flock. När jag tittade på denna fick jag se något i bakgrunden, alldeles nära flocken. Tre kamouflerade varelser med vapen. Jag hade helt förträngt gåsjakten. Inte konstigt att stället inte levererade. Jag blev så sur att jag cyklade hemåt. En fjällvråk (#36) sågs när jag passerat under motorvägen och från cykeln såg jag även en mindre flock stjärtmesar (#37) när jag kommit inåt stan igen. Det är ovanligt gott om stjärtmesar i städer och samhällen i södra Skåne denna vinter, så det var inte alls oväntat att jag skulle stöta på denna vanligen skogslevande art inne i Malmö.

Efter att jag kommit hem fick jag meddelande om att nilgåsen åter sågs på Tygelsjö ängar, där den sågs innan nyår. Det blir en bra uppgift under kommande dagar tillsammans med den bändelkorsnäbb som också idag sågs i Husie i utkanten av Malmö. I morgon ska det också vara hyfsat blåsigt men måndag och tisdag ser lugna och soliga ut.

Om jag inte förstått det innan är det nu än mer klart att det här med att försöka se arter via cykel kräver taktik på ett helt annat sätt än om man har bil. Dels på grund av ork - motvind på ca 10 m/s är inte behagligt särskilt länge, men också för att det tar tid. Hade jag kört bil idag hade jag sannolikt kört runt på vägarna kring Klagstorp/Klagshamn/Bunkeflo och letat efter nilgåsen men en dag som denna, med vind på 10-12 m/s är det ganska drygt att göra det med cykel. Jag har likväl goda förhoppningar att se den inom kort.

1/1: långsam start i gråväder

 Gråmulen januaridag vid Valdemarsro, Malmö

Jag var inte alltför plågad av Nyårsnatten så hade det funnits starka anledningar att ge sig ut på en rejäl artplock under årets första dag hade jag eventuellt gjort det. Nu blev det inte så och anledningarna till detta är flera. Framför allt handlar det om väder. Idag var det tråkigast tänkbara gråväder - några plusgrader, heltäckande molnighet och en västlig vind på ca 10 m/s. Dessutom fanns det bara en fågel rapporterad de senaste dagarna inom rimligt avstånd från Malmö som jag absolut behöver se i ett årsperspektiv. Jag har inga avsikter att försöka se 100 arter första veckan eller något sådant. Arterna räknas precis lika mycket om jag ser dem i slutet av året.

För några inlägg sedan nämnde jag en vitögd dykand som setts i Lunds reningsverksdammar. Den sågs en dag, var borta två, sedan där igen två och sedan borta igen. Men igår var den tillbaka igen. Detta var alltså arten som jag hade tankar på att försöka se idag.

Samtidigt har min (nyinköpta) cykel under några av mina senare turer haft vissa problem vilka kan härledas till att jag själv monterat på vissa komponenter. Igår fick jag dessutom punktering. Mina föräldrar bor i Staffanstorp och är det någon av alla jag känner som vet hur saker ska monteras och fixas är det min pappa. Därför valde jag att cykla dit (16 km enkel väg) för att få en total översyn och samtidigt klara av mer än halva distansen till dykanden om denna skulle dyka upp.

Gråvädret gjorde att de skånska åkrarna var helt livlösa. Redan hemma såg jag fiskmås (#1) och tamduva (#2) och innan jag lämnat Malmö hade gråtrut (#3), blåmes (#4), gråsparv (#5), kaja (#6) och skrattmås (#7) noterats. Längs vägen såg jag sedan råka (#8), kråka (#9) och pilfink (#10).

Väl i Staffanstorp nåddes jag av beskedet att dykanden ej var på plats idag. Dess märkliga beteende visar på att den har ett alternativställe, men vilket det är vet ingen. Jag antar att jag får anledning att återkomma i ärendet.

Med en cykel i perfekt skick cyklade jag i stället hem i den kraftiga motvinden. Jag lägger inte massa kraft på att se vanliga arter under rådande förhållanden. Återfärden gav några nya och väntade arter - fasan (#11), skata (#12), ormvråk (#13) och ringduva (#14).

Cykelvägen från Malmö till Staffanstorp passerar Valdemarsro. I bäcken vid vattenverket har det under flera vintrar funnits kungsfiskare. Därför gjorde jag ett stopp där, trots att arten denna vinter rapporterats väldigt sällan därifrån (dock igår). Men nu var jag i alla fall där och spanade en stund från bron och gick sedan en liten bit längs ån.

Jag såg ingen kungsfiskare men lade i alla fall gräsand (#15), bofink (#16), talgoxe (#17), gråhäger (#18), grönfink (#19) och koltrast (#20) till listan. Således bara arter som jag kommer se på majoriteten av årets utflykter på artlistan idag. Men jag såg faktiskt två häftiga arter till, nämligen dessa:

Den övre är en mandarinand och den nedre är en brudand. Mandarinanden är en asiatisk art och brudanden en amerikansk. Båda är vanliga i fågelparker. Men det finns alltså även en hane av vardera i bäcken vid Valdemarsro. Där finns för övrigt två andra änder som ser mystiska ut och antagligen är någon slags hybrider. Hur de hamnat här vet jag inte, men de har i alla fall funnit varandra och sågs mestadels simma tillsammans. Snygga är de, men på någon lista räknas de inte eftersom de anses komma från fångenskap.

Annars har det förekommit vissa åsikter om att mandarinanden skulle föras till kategori C, vilket betyder att arten är införd, men har en självupprätthållande population i landet (eller att de individer som dyker upp här kommer från sådan population i annat land). Det har den dock inte i Sverige, men i Danmark och några andra länder är den sedan några år ansedd tillhöra kategori C och sålunda "kryssbar". De svenska arter som förs till kategori C i nuläget är fasan, kanadagås, tamduva, nilgås och amerikansk kopparand.

Jag tog ganska många bilder på änderna, men har ingen aning vad jag höll på med för de allra flesta bilderna blev suddiga. Kände mig helt säker på att de inte var det så kollade inte ens i fält. Måste ha råkat komma åt nån knasig inställning. Spelar inte så stor roll. Och vad beträffar kungsfiskaren så finns det en stationär sådan på ett annat ställe i Malmö och flera på andra håll så den är jag inte alls bekymrad över - det var mest att jag ändå cyklade förbi stället idag.

I morgon ska det blåsa ännu mer, västlig vind i storleksordningen 15-20 m/s. Detta är ju normalt sett inget cykelväder, däremot är det läge för havsfåglar. De ser man ju bäst i nordvästra Skåne, men faktum är att Helikopterplattan i Malmö hamn inte är helt värdelös heller. De flesta fåglar som ses i nordväst fortsätter ju inte ner i sundet men att se gott om havssulor och enstaka individer av i stort sett alla arter som är regelbundna i svenska vatten är fullt möjligt.

Jag har bara fem kilometer dit, i rakt nordlig riktning och nästan hela vägen i skydd av byggnader. Så det blir troligen en sväng till "plattan" i morgon. Det brukar ta ett tag innan fåglarna når ner till Malmö, och det brukar vara bäst när det finns en nordkomponent i västvinden (vilket det inte gör nu) men något lär det bli, och jag tror eftermiddagen eller till och med lördag morgon om det fortsätter blåsa någorlunda blir bäst.